Vinterdäck

Vi kan säga att min pappa är pappa Pohlman. Och det är många gånger väldigt bra. Särskilt nu när det börjar bli vinter och kallt och risk för halka. Då ser pappa Pohlman till att jag och bilen får en tid för däckbyte, egentligen brukar vi göra det själva, pappa och jag, men nu har vi kommit på att det är bra smidigt att lämna in bilden. Så även detta år. Och när vinterdäcken är på ska det även på navkappsalar. Eftersom jag har slarvat bort en navkapsel och även hittat en annan som jag kan använda så har jag tre lika och en olik. Och för säkerhetskull sparkade jag till de lite extra för att de skulle sitta fast ordentligt.

Men när J och jag var ute och åkte såg jag plötsligt i backspegeln att en navkapsel rullade iväg bakom bilen. Jaha å där rullade den av tänkte jag. Vi skulle precis stanna för ett rödljus och bilen bakom i andra filen fick väja lite för att inte köra på den rackaren. Så då låg den bara där några meter bakom mitt i vägbanan. Jag tyckte givetvis att J skulle hämta den, men han tvekade lite för länge, vilket resulterade i att jag fick sätta på varningsblinkers och springa ut i mästerkattens stövlar och hämta in min ägodel. Så nu ligger den i baksätet i väntan på att sättas fast med lite najtråd. En liten parentes bara. Som hade varit roligare på film.