Strandvollyboll…?

Ja. Vad ska jag säga. Andra programmet av Böda Camping har visats och även om jag egentligen tycker att det inte speglar det Böda som jag känner till så kan jag inte bli annat än glad och full av pirriga sommarkänslor när jag ser Johan Barkewall med sin traktor eller min receptionskollega Svante.

Trots att Svante inte bjöd till med sin låsasdanska, vilket han i det där sammanhanget förmodligen hade tjänat på, då de inte riktigt verkade förstå hans uppmaning, så kan jag längta till sommaren och ännu en eller två veckor i repan.

Jag förstår de ”riktiga” gästernas kritik till serien men jag kan ändå inte låta bli att se bortom töntarna från Lund och glädjas av det Böda som jag gillar så mycket. Sen är det väldigt tråkigt att den känslan som många med mig känner tack vare Böda, att den känslan inte kommer fram i serien. Den där alkoholen inte är en given ingrediens, den där lugnet och den goda servicen infinner sig så fort man kommer in på området…

Men återigen. Tänk på inledningen och att vi hittills har fått träffa andra campare än ”låsascamparna” från Lund. Olsson har sin charm men inte så att det är till belägg för flera program. Och Wiva vet vi dyker upp i nästa program.

Så vad fals, försök tänka på ert Böda, vilken del av dig det är och le åt att ni har den riktiga sommarkänslan som minnen från Böda och inte det som visas på tv.

Och ja, jag skulle gärna se mer av personalen och ser fram emot att få se Johan och Greta igen, för jag kommer minsann se alla program och längta till Böda Sand – en del av mig.

Vilken är er känsla av Böda?