Sicken middag!

Familjen på Siken bjöd in till middag i lördags. Vi tackade ja på stört och var hungriga som vargar när de utsökta Wallenbergarna på hjortfärs serverades med rårörda lingon, potatismos och skirat smör. Eller hur, det vattnas i munnen bara man tänker på det.

Vi var ett sällskap på 12 personer, alla lika kvicka att slänga kommentarer och alla lika nära till skratt. Inte så konstigt när bordsherren bredvid mig höll låda så att mina kinder fick träningsvärk av höjda leenden och skrattsalvor och åter skrattsalvor. Det var länge sen jag skrattade så mycket.

En fantastisk trevlig tillställning med Wallenbergare som smekte min tunga och dessert som kittlade sötsuget. Och den där tatuerade armen då, hur fin är inte den? Tatueringen körde battle med solnedgångens rosa sken. Armens golden wings vann mot himlens skimrande rosa i mina ögon och jag är väldigt glad att jag var bjuden på denna fest.

Tusen tack familjen Kanrell, kanske vi ses hos oss här näst…