Sakletaren…

Lyssna på det här. När det var möhippa så gjorde jag ett roligt fynd. Roligt för att det visade sig bli en glad överraskning, inte bara för mig och vår blivande hall utan för att fyndet tidigare hade bott hos min dagisfröken. Såhär var det…

Vi hade varit på brandstationen och skulle sedan gå från sydväst till city i solsken och med en brud som skulle samla in ”jag älskar dig” på tio olika språk. Jag skulle givetvis inte samla in någonting egentligen.

Men en tjusig hatthylla på väg till tippen MÅSTE samlas in. Den fick jag nämligen syn på, på en fullastad kärra och kärran skulle precis rulla iväg. Jag tänkte nej, stopp, vänta och knackade försiktigt på bilrutan och frågade om de skulle kasta det där som låg på kärran. Ja så var det. Jaha, då behöver jag en sak sa jag och hoppade upp på kärran och drog åt mig hatthyllan från 1947. Åh vad glad jag blev. En riktig skatt. En funkisskatt.

Sen när jag hoppat ner och vände mig om så fick jag syn på min gamla dagisfröken. Jag svor till av förvåning och log brett, innan jag hann få upp solbrillorna och avslöja mig undrade hon nog vem jag var. Det visade sig alltså att de hade haft rensning i lyan och att det var hennes man och son som skulle iväg med grejer till tippen. Fröken Kina hade tänkt lägga ut hyllan på blocket, men orka det tänkte hon och gynnade min samling med ett kick. Hur bra som helst.

Det bästa, förutom att den var gratis och inte kostar över 1000 spänn är att den passar perfekt i hallen. Bilder på det kommer förstås så fort både hatthyllan och jag är på plats i huset. Tips från sakletaren, håll alltid ögonen öppna och var inte rädda för att fråga, man kan göra riktiga fynd.