Nöjd
Det är minst sagt en hektisk vecka på jobbet vilket gör att jag gärna göttar mig framför datorn eller med mannen i soffan och slötittar på TV istället för att smyga omkring i ÖKKs nya lokaler efter jobbet. Och idag när jag slutade relativt tidigt såg jag framför mig en kväll men lite kreativt arbete, sen häng framför datorn och tillsist slänga mig i soffan.
Egentligen ville jag smyga omkring på ÖKK och svettas, men äsch. Men tack vare att jag har en bra springvän som kan läsa mina tankar så skickade hon ett sms om att ta en tur i spåret. Och innan jag visste vem som frågade så svarade jag ja. Det här med alla kontakter ni vet.
Som tur var, var det Stina som kände det på sig, att jag behövde luftas lite. Och det gick så jädra bra. Även om det började dåligt, för precis när vi började springa slocknade lamporna. Och det är INTE bra, vet ni hur mörkt det är i skogen kl. 18.30. Mörkt som i en säck. Fy bubblan. Lite springa på stället och bli bländad av hysteriska ungdomar med ficklampa. Sluta skrik för tusan, ni har ju ficklampa!
Hur som helst så tändes lamporna och vi kunde fullfölja en halvmil utan problem. Och nu är jag nöjd som satan i gatan. Yes asså. Jag ska göra som jag tänkt från början, det blir bäst då. Men springa själv i mörker. ALDRIG I LIVET!
Kommentarer
Stina säger:
Så bra att du ville henka me på springrunda! Jag satt på tåget från Sthlm och jäste… 😉 Kände mig rastlös å kom på iden att fråga om du ville ta en tur i spåret… hade bestämt mig innan att inte springa själv… att ”Eva skulle bestämma” om jag skulle ut å springa eller ej! Å napp fick ja ååå en springrunda fick ja! 😀
Nepp aldrig springa utan lyse i spåret -huu jag blev lite spökis där en studn 😉
Kommentera