Moppepojkar

För inte alls så länge sen var en del av källaren i huset ett garage för ovanstående skönheter. Men med tanke på att jag hellre ville ha en tvättstuga och plats för eget bohag så fick de snällt förflytta sig till annat uppehälle.

Såhär i efterhand känns det som åtminstone en hade fått stanna kvar. För om jag inte har någon motorcykel så vore ju en gammal kvalitetsmoppe fungera minst lika bra på mitt AB körkort.

Tyvärr så ingick inte moppepojkarnas mopeder i köpet av huset, inte ens en endaste en, men väl en glutt på gamla godingar som framkallar minnen från det förflutna och berättelser från pappa Pohlman.

Mina berättelser gällande mopeder är nämligen få, närmare bestämt två. En gång körde jag in med en trampmoppe i en häck och likt en hund i koppel som springer tills den gör en volt, vänder sig om, skakar av sig och tittar så att ingen såg, tog jag mig tillbaka till ursprungsläget.

Den andra gången var midsommaren 1996 då jag prompt skulle köra flakmoppe med tillhörande bästa kompis på flaket. Bästa kompis till mig alltså, inte till moppen.

Jag gasade istället för att bromsa, körde ner i diket och in i en liten björk. Vi skrek lite först och sen skrattade vi så vi grät och jag kissade nog på mig en aning i mina gamla träningsoverallsbrallor. Och ja, jag skulle precis fylla 15 år.

Jag fick aldrig någon egen moped och lika bra var nog det. Och nu har jag alltså en tvättstuga istället för ett garage för gamla godingar. Och även det är nog lika bra…