En modern ruin…

Det blir väl bra det här.  Just nu är det mest som en kaxig liten replika av Borgholms slottsruin men i mycket mindre skala. 30 kvadratmeter för att vara exakt. Öppen planlösning och under bar himmel. Fint.

Vi bygger en dröm, även om det just nu känns som att gränsen mellan dröm och mardröm är hårfin. Lyxfällan kommer och omhändertar mig vilken sekund som helst. Det kanske är lika bra. Jag går från några sekunders tv-tid i Böda camping till ”vem bor här,” för att sedan skämmas i ”extrema samlare” tätt följt av att jag kommer grina som ett barn som ramlat på cykeln och hata mig själv i ”lyxfällan” när sanningen ska fram. Låter som en tittarsuccé. Visst vill du se? Hahaha.

Hur det än blir så har jag ritat det här huset, nu har vi försökt bestämma var spårning ska ske för lampor och eluttag. Jag får eksem i hjärnan av att tänka ut allt. Skräckblandad förtjusning. Jag kommer aldrig vilja bygga ett hus igen och ta alla beslut. Eloge till er som pallar det. Jag nöjer mig med detta och hoppas att det jag tänkt kommer funka lika bra i praktiken. Men såhär som en modern ruin som speglar sig i poolen fungerar ju det med.

Och ja, nog är det lyxproblem allt att få bygga sin dröm och inte riktigt veta när det kommer bli klart pga ekonomiska förutsättningar. Spännande.