Det där programmet…

Kommer ni ihåg att det gick något program på tv för länge sen som handlade om familjer som dels arbetade heltid och sen efter jobbet renoverade de på ett hus, det var någon slags tävling inblandad och så? Nej. Inte det. Jag minns det knappt heller. Men.

Äsch. Jag har ingen aning om vad det hette och förstår att det kanske inte blev någon vidare succé, för vem arbetar inte heltid och renoverar hus, det kan ju inte vara någon skräll precis. Det jag vill komma till är att jag snart kommer att vinna första pris, nämligen det där huset som vi renoverar. Jaha tänker ni. Det är ju det du skriver om mest hela tiden så det är väl inte så konstigt.

Men jag måste erkänna att jag är i något slags chocktillstånd, för jag förstår inte riktigt att det är sant. Att köket vi bygger är till oss själva. Att hela huset blir ommålat invändigt vitt. Att trädgården med gamla ståtliga frukträd är det som kommer skörda frukt till oss. Och att det här med att bo i lägenhet inte kommer att ske mer.  Att jag snart har en ny adress och att jag redan har bekantat mig med våra nya grannar.

Det är uppenbarligen något särskilt med hus. Och med mässingsvred på gamla element. Till exempel.