I morgon och i morgon. Nog för att en blir lite dagvill mellan julledighet, arbete och klämdagar, men så virrig är jag inte. Jag har helt enkelt bara prioriterat annat. Typ sömn och familj, allt enligt rekommendationerna från läkaren alltså 😉
Men som sagt, när väggen var uppe i sovrummet så var det fullt fokus på att få göra ett rum till Frank. Jag velade mellan tapet, anlita en graffitikonstnär eller att måla själv. Och som ni vet fixade jag det där själv då jag redan hade en hel del färgslattar kvar sen målningen av den randiga byrån. Och la i stället pengar på matta och Stringhylla.
Så nog är vi nöjda med det, jag tycker verkligen om allt i hans rum, den färgglada väggen, Stringhyllan med skrivbord och massor av förvaring och så den fräsiga mattan som gör rummet varmare, dämpar ljud och dessutom mer hygieniskt. Och det är förstås ett av årets bästa projekt. Att få se glädjen i Franks ögon när han fått ett eget rum, en stor säng som han vill sova i och ärvda och nya leksaker att leka med. Nu för tiden går han upp själv och leker och säger stolt att han ska till sitt rum. Älskade unge.
Sen vistades vi i vännernas inbyggda uterum en regning sommardag och insåg att vi nog skulle behöva bygga in våran veranda. Liksom förvandla den till en punschveranda. Tyvärr har vi inte använt den så mycket som den var innan så det kändes sannerligen som ett högst lämpligt beslut.
Vi hittade gamla fönster på Blocket där den enda betalningen som säljaren ville ha var att vi stod för annonsen, typ 150 riksdaler. Sen att Jocke har lagt ner cirka 2 timmar på varje fönster är förstås också en slags kostnad, men så värt det. Fönstren passar ihop med övriga husets karaktär och punschverandan har vi verkligen använt. Senast satt vi där på julafton, 10 personer utan problem. Och endast med värme från levande ljus, isolerande tak och väggar. Isolering av golv står på schemat för 2016.
Golvet däremot har fått en fin matta som är lämpad för uterum men som ser mer ut som en vanlig matta och inte som typisk uterums-lurv-matta. Ja ni fattar, efter tips från min kära vän AnnSofie så pep jag till Linde en eftermiddag och slängde upp en rulle matta på biltaket med hjälp från personalen från Gustafssons Parkett & Golv AB. Kan jag varmt rekommendera, så jag är nog beredd att hålla med AnnSofie där, det mesta finns banne mig i Linde 😉
Och ena gaveln på den inklädda delen av verandan mot andra dörren har ett fönsterparti med skjutdörrar som jag verkligen ser fram emot att öppna upp i sommar, tända grillen och bjuda till fest.
För särskilt mycket fest har det inte blivit i detta hus, men det kanske är dags efter snart fyra år. Med tanke på att jag drömmer om det titt som tätt. Men äsch. Vi ska ju bo här resten av livet så det hinns nog med.
Och så lagom till punschverandan var invigd tog vi en micropaus innan vårat sovrum skulle få sin finslipning. Målet var att bli klara innan jul men främst innan bebisens nedkomst, och det har vi ju verkligen klarat av. Och det har ni ju redan sett och ja, det finns mer, men det tar vi lite senare…
Hej igen!
Jag kunde ligga ner och sova. Gött. Men en sak kan jag nog påstå, har du inte varit gravid och haft halsbränna, då har du nog banne mig inte haft halsbränna. Så är det.
Tänkte att jag skulle summera renoveringsåret, för jösses vad vi har fixat och donat. Jag glömmer bort men när jag verkligen tänker till så är det en hel del projekt som blivit klara under 2015. Får nog ta det i två inlägg så ni inte får fyrkantiga ögon av all text…
Först ut var en funktionell och fin tvättstuga. Från en tvättmaskin ståendes på sniskan på ett ojämnt betonggolv till samma tvättmaskin ståendes på ett lite mindre ojämnt klinkergolv tillsammans med en ny tumlare, kaklad vit vägg bakom och bra upphängningsmöjligheter vid det stora elementet. Och ett av årets bästa köp, tvättvagnen från kommunens överskottscentral, en dunring så var den min. Och ungefär här började även jag tvätta och slippa få spunk. Bra start på 2015 alltså 😉
Sen var vi väl lugna i några veckor i alla fall innan vi började med projekt, dela av sovrummet så att Frank skulle få ett nytt eget rum. Vårat hus är som bekant från 20-talet och har tidigare haft plats för två familjer, en på övervåningen och en på nedervåning. Och i Franks gamla rum hade det varit ett kök så när vi började riva vägg så kom det fram en massa rör som fick sågas av och bökas lite med. Vi började med att sätta dit dubbeldörrar som vi köpt på en byggnadsvård i Hallsberg och när de var på plats satte min snickarhjälte upp väggen så att sovrummet blev två rum.
Ungefär i samma veva hittade vi en snubbe som kunde hjälpa oss att mura upp kakelugnen som jag fått av mina Ölandsföräldrar, så att ugnen skulle hinna bli godkänd och användbar fram till hösten. Och då var vi ju bara tvungna att se hur golvet såg ut under parketten, och ja, det var ju magiskt fint. Så då var det slipning och målning och bygga en koja till kakelugnssnubben så att han kunde slafsa runt bäst han ville där i hörnet.
Och sen vi fick godkänt för vår eldstad så har vi nästan eldat varje dag och det räcker med att elda lite på morgonen och lite på kvällen för att den ska hålla värmen dygnet runt. Svordom på 60-talet då husets ugnar plockades bort, det tycks nämligen ha stått minst tre i detta hus innan. Men nu har vi alltså en med historia och stolthet. Och en Ölandssten framför som Jocke åkte och hämtade hos min Ölandspappa över en dag, 80 mil och kärlek så det förslår.
I morgon får ni se resten, Franks rum, punschverandan och vårat sovrum…
Nu ska jag kolla på ett avsnitt eller två av Suits tillsammans med min man.
Awseome och god kväll!
Här var det bara till att möblera så som vi ville ha det. Eftersom vi hade målare som målade allt invändigt så blev det väldigt ljust och fräscht när det var klart. Nog för att jag verkligen gillar färg, men jag tycker om när det är en vit bas och att jag sedan kan ändra karaktär i rummet med hjälp av konst och textil.
Idag har jag t.ex. bytt ut sänglamporna, innan hade vi två vita från IKEA PS, men nu när det ska vara nattöppet i mjölkkiosken så kan det vara svårt att hitta sugröret och med lamporna från IKEA fick både kioskinnehavaren och kunden en smärre chock när strålkastarna tändes. Så nu har jag åtgärdat det. De gula lamporna är loppisfynd, de är inte exakt lika men duger väl bra ändå, tydligen Knud Christiensen som ligger bakom dessa.
De flesta möblerna kommer från IKEA. Betongskivan på byrån har Jocke och jag gjutit, tavlorna ovanför har jag gjort, den ena torson hittade jag i en container i Sthlm, det fanns tre men jag kunde bara bära på en och det var ingen mer än jag som ville gå med en torso under armen, synd. Den andra är från en loppis. Övriga pryttlar kommer i vanlig ordning från pappa Pohlman. Överkast och kuddar är också från IKEA, förutom den orangea som är från HM och den med lämplig text för undertecknad kommer från en tjej i Nora. Nallarna är Franks som han har fått av sin morbror.
Och det var nog det.
Nu när jag ändå är i gång och har en sovande son i knät så passar jag på.
Vardagsrummet och sovrummet är de enda rummen som vi inte har gjort något med golven. Vi funderade först på att slipa det och måla men tyckte att det funkade fint som det är. Och jag är lite allergisk mot gardiner, rullgardiner är okej för att fylla en funktion men annars gillar jag att fönstren och att ljuset kommer fram. Särskilt när det är hyfsat fina fönster och härligt ljus som strömmar in. Eller vad säger ni, stor skillnad va?
Soffan är en Kramfors från IKEA, mattan är också från IKEA och heter Vedum, soffbordet är ett av dansk design om jag inte minns fel, köpt på en före detta loppis, Arkastolen fick vi av min bror i inflyttningspresent när vi flyttade ihop i lägenheten (den vita låga pinnstolen), den stora vita golvlampan kommer från Jakobssons möbler, lampan ovanför bordet är från Lagerhaus. Sideboardet är från samma ställe som soffbordet, den svarta ”trådfåtöljen” är från Åhléns och gunghästen är ett loppisfynd. Konsten är dels min egen men även från adra konstnärer.
Fint som snus. Sist ut är sovrummet, the master bedroom.
Det får ni se imorgon.
Tack och god natt!
Innan vi flyttade in i huset var det alltså Jockes pappa som bodde här tillsammans med Jockes lillebror. Och det rummet som vi har gjort till kontor/ateljé var lillbrorsans rum. Från början slipade vi alltså parketten även där för att vi tänkte att vi skulle måla golvet precis som vi gjort i köket, men jag blev kär i den rutiga mattan så den fick vika ut sig även där. Skulle vi däremot göra om rummet någon gång så är parketten kvar under och slipad och redo för ny färg, eftersom vi som sagt bara har tejpat fast plastmattan längs med kanterna.
Arkivhurtsen är ett fynd från kommunens överskottscentral som jag sedan har målat om, skrivbordet har vi gjort av en högblank bänkskiva från Bauhaus, stolen som går att skymta kommer från Jakobssons möbler, där är även hjorten uppfödd. Bumlingen hittade Jocke i en container, det stora ritbordet har jag fått av pappa Pohlman och även den där lampan som är vid bokhyllorna, (bokhyllorna är platsbyggda Billy) den hade han i sitt garage. Andra prylar är loppisfynd eller arvegods.
Det var ett rum till, näst på tur är vardagsrummet, från terrakotta till ljust och färgglatt…
Innan vi flyttade in såg hallen ut som på bilden högst upp till vänster. Där biostolarna står idag stod en skänk med en spegel ovanför. Och där plåtskåpen står stod en stol. Som ni ser var det en plastmatta redan innan så vi limmade bara på den rutiga ovanpå den. Enklare än att riva och göra nytt underlag. Plastmattan i hallen valde vi att hellimma, dvs. att vi la lim under hela mattan eftersom det slits mest i hallen, till skillnad från på kontoret där vi använde en tejp längs med kanterna bara för att fästa mattan i rummet.
Biostolarna, eller teaterstolar som det faktiskt är kommer från gamla teatern i Örebro, kristallkronan är från min farmor och farfar, plåtskåpen och den gamla telefonen är från Linne och Lump i Laxå och hatthyllan hittade jag på en släpkärra som var på väg till tippen. Patronen som är ett paraplyställ och skoknekten kommer förstås från pappa Pohlman. Så är det med det, nu är det dock lite mer snöslask, vinterkängor och barngrejer i hallen, men snart är det vår igen och sommarskor och en livligare Frank. Härligt.
Badrummet innan inflytt.
Äntligen är det klart. Badrummet. Jocke är så himla duktig att jag får dåndimpen. Och jag har Ernstat så det står härliga till. Den blanka bänkskivan sitter som ett smäck. Vi valde att kila in den i fönstret, vilket blev förbannat bra. Sen sitter det ju ett element bakom skåpen men där värmen kommer upp sitter galler i skivan så att värmen inte blir instängd. Skötbordsdynan eller vad det heter är framtagen och ännu en Stringhylla är uppskruvad och pyntad med allt från julägg till förstahjälpenkit. Jag är så klart väldigt nöjd.
Men jag tror att det behövs några vimplar för att det ska kännas helt komplett, bara en liten rad från hyllan till rören, vad tror ni om det? Jag nämnde tidigare att jag hade fått sjöfartsvimplar av pappa som skulle kunna passa i badrummet, men när jag tog fram de idag och såg sträckan på signalflaggen, 15,4 m så kändes det som om jag sparar de till verandan i sommar. Haha. Även om vissa flaggor finns med, med betydelsen, i nöd och rop på hjälp, så blir det till att sy egna.
Summan av kardemumman är i alla fall att badrummet är klart, hela huset förutom källaren är färdigt och det är gjort på nio månader. En fullgången graviditet senare och allt är i sin ordning, jag är fortfarande imponerad av vår handlingskraft men inte förvånad. Jag säger high fucking five och föder ut min renovering om några veckor. Joråsåatt. I källaren ska det så småningom bli en komplett tvättstuga och ordning bland flyttkartongerna, men där behöver man inte vistas så ofta, bara så ni vet.
Så klapp på axeln och lite städning inför julafton, sen kan nog även vi ta lite jullov.
Yes asså!
Är det så att någon är nyfiken på inköpsställen så är det bara till att hojta till så får ni den informationen, annars duger det här bra.
Soffan innan.
I dag har vi styrt upp lite mer i hemmet. Först en tur till IKEA och sen hemmafix. Jag invigde syrummet och sydde ett överdrag till kökssoffan som vi köpte på Blocket för några veckor sen. Eftersom jag är en samlartant så hade jag stuvbitar i mitt tygskåp så att det både räckte och blev över när jag skulle välja sofftyg. Det är ju visserligen bara locket som har en klädsel, men ändå.
Och när vi köpte den där soffan så var det lite vemodigt på något vis. Det var ett äldre par som hade sålt sitt sommarställe som de hade haft i 30 år, där soffan hade varit med lika länge. Damen satt i soffan när vi kom och ville knappt går därifrån förrän vi bar in den i bilen. Lite sorgligt. Och jag tyckte synd om paret och särskilt om damen, som om jag snodde hennes soffa fast jag betalade. Och när vi åkte hem med soffan i bilen tänkte jag att det vore taskigt att måla den välavlutade soffan för att inte göra damen besviken.
Fast nej. Den skulle inte passat i vårat kök om den hade varit som den var när vi köpte den. Så därför målade vi om den svart och sen sydde jag alltså ett nytt överdrag av stuvbitar idag. Och jag är så förbannat nöjd, klappar mig på axeln och säger högt till Jocke, det här är tamigtusan den finaste kökssoffa jag har haft.
Jag har inte haft någon annan och vill nog inte ha någon annan i framtiden heller. Så förhoppningsvis kan den stå i köket hos oss nu i 30 år. Och gissa om jag längtar efter att få lägga mig där efter en god middag… Jomenvisst.
Ett hörn av syrummet innan…
Samma hörn efter, och så resten…
Innan vi flyttade in i huset vet jag inte riktigt om det här rummet ens användes till något särskilt eller om det bara var en transportsträcka för att komma till badrummet. Där fanns som ni ser en tapetkombination som jag inte riktigt hade tänkt behålla.
Jag visste inte heller till en början vad rummet skulle få för funktion. Jag visste att Billy den gula skulle bo där och det fick bli utgångspunkten. Och nu är det alltså ett gult syrum. Så, vad tycks?
Tycker ni inte att det börjar bli dags för lite före- och efterbilder gällande renoveringen?
Jag tycker att det är på sin plats. Det är hur som helst en jädra skillnad sen vi fick tillgång till huset. Och det var precis två månader sen. Eller nja, vi skrev på pappren den 8:e mars, men fick nyckeln den 12:e. Så det är ju nästan precis. Och även om det såklart saknas en del innan jag ska vara nöjd med helheten så ser ni ju i alla fall den magiska förändringen, eller tycker ni att det var bättre innan?
Först ut är som ni ser köket. Där den gröna väggen är ett minne blott, gardiner är inget som finns, däremot skitiga fönster med gula fönsterkarmar. När jag ser bilderna kan jag fortfarande inte riktigt förstå att det där gamla köket har jag rivit ut och det nya fina från Marbodal har jag satt upp. Jag och min älskade händiga man.
Och det som saknas är som ni vet bland annat Bumlingen, lull-lull och den där kryddhyllan som jag budade hem från Tradera. Men det är en annan femma…
