Hipsterbröd

Min kära vän Tereza är ju en fixare av rang och bjöd in till surdegskurs på Malins hembageri i lördags. Bagare Stefan håller i kurser och jag var inte sen att anmäla mig och min lilla mor. Mamma Ulla som älskar att baka och som inte köpt bröd på vanlig matbutik på åratal tyckte förstås att det var ett roligt inslag. Däremot åker pappa Pohlman och handlar nybakat bröd på just Malins hembageri lite då och då.

Jag är ju en periodare när det gäller bakning och bakar sällan matbröd, men eftersom mamma nyss fyllt år så ville jag göra det här för hennes skull.
Dessutom tänkte jag ta revansch sen jag gick på högstadiet och fick 1:a i lilla bagarskolan, haha. Oklart vad jag fick för betyg i lördags men jag fick med mig tre exemplariskt bra hipsterlimpor och en påse knäckebröd. Visserligen kom jag på igår att jag glömde en plåt med knäckebröd. Yeah well.

Nu har alla kursdeltagare en surdeg att ta hand om och vårda. Jag lämnade förstås bort min till mamma för att jag kände att jag inte riktigt kunde ta ansvar för en sådan liten degbebis. Fast jag blev på riktigt sugen på att baka sånt bröd igen. Verkligen gott. Kan ni?
Och bor ni i Örebro med omnejd kan jag verkligen rekommendera en kurs i brödbak, roligt och lärorikt. Stefan har bakat sitt bröd på samma surdegsbas i 17 år, lite fränt ändå.

Nej, nu är det dags för måndag.
Hoppas att ni får en bra dag! Och deg 😉

Kalasdukat

I förrgår gjorde jag rockad i köket och flyttade ut de möblerna till verandan, hämtade mitt gamla teakbord i källaren, tog i för kung och fosterland och sen la jag mig på kökssoffan och klappade mig själv på axeln. I fantasin. I verkligheten ammade jag Erling och såg på när Frank lekte med sina bilar. 

Grejen är den att vi sitter på verandan vid varje måltid och fullkomligt älskar det där rummet, därför kändes det lite knasigt att ha ett stort bord i köket och ett otympligt men fint slagbord på verandan. Slagbordet var det ju bara att fälla ihop och använda som avlastningsyta utanför den inglasade delen av verandan, det kommer förmodligen till användning i något framtida projekt, jag menar ett orangeri/växthus kan säkert få plats på tomten med någon gång.

Hur som helst. Jocke fyller år idag så då dukade Frank och jag för kalas. Han radade upp sina nya bilar som vi budat hem från Tradera så att alla fick låna varsin bil, jag överraskade mig själv och resten med en riktig hållkäftentårta. Ja, ni ser ju själva. Recept på den rackaren hittar ni här. 

Jag var till och med så seriös att jag inhandlade en bakform med hög kant och avtagbar botten, sen höll förstås tårtrackaren på att dra rätt ner i vasken när jag skulle frigöra den från formen, men med ett förvånande vrål och fingerfärdighet så lyckades jag fixa det och kunde således bjuda på en jädra smarrig jordgubbscheesecake efter middag bestående av grillad kyckling, sallad och tsatsiki. Lång mening yao.

Så nu är verandan rustad för häng i större gäng och i köket kan man ta en svängom ifall man känner att man vill träna på ”små grodorna” eller nåt inför midsommar. 

Finemang det där! 

Årets första rabarberpaj

Det blev en kladdkaka

Jamenvisst. En kladdkaka blev det minsann och jädrar vilken god. Livsfarligt. Ni som minns min gravitet med Frank vet att jag blev en bagare då med och sedan föga förvånad över att jag gick upp 25 kg. Den här gången har jag inte bakat lika mycket, jag har kunnat träna en del men inte alls som önskat. Varit förkyld och givetvis gått upp minst 20 kg. Och ja, jag har insett att jag hör till dem som går upp i vikt lite runt om och överallt, pretty much när jag är preggo och inte bara får en liten gullig mage, haha, men nu är det ju ingen som helst idé att lägga energi på sånt trams.

Sen inbillar jag mig att min väg tillbaka till min starka kropp kommer att gå lite fortare denna gång, men vi får väl se om jag kommer jazza runt i början och böla för allt och inget.

Hur som helst, vill ni baka en onödigt onyttig kladdkaka så gör ni såhär, hittade receptet på ”mitt kök” men frilansade lite.

Du behöver:

2 ägg
2 ½ dl socker
4 msk kakao
2 tsk vaniljsocker
100 g smör
1 dl mjöl
½ tsk salt – jag hade i två nypor flingsalt
150 g Toblerone

Så här gör du:
Sätt ugnen på 175°C. Smält smöret i en kastrull. Vispa ägg och socker poröst. Blanda ihop de torra ingredienserna och häv ner i smeten, blanda runt allt. Hacka Toblerone. Jag la halva mängden i botten på en smörad och cocosflingad form, haha. Bra ord. Cocosflingad. Istället för ströbröd. Sen hällde jag över smeten och la på resten av Tobleronen. Skjuts in i ugnen i 15-20 minuter. Jag hade kakan inne i en sisdådär 17 minuter sen tog jag ut den och la på minimarshmallows och sedan in med rackaren i ugnen igen i typ 5 minuter.

Sen var det bara att försöka få en bit på en assiett, förundras över att jag för första gången har bakat en sån jädra kladdig kladdkaka och sen sluka den med en kula vaniljglass. Mumma!

För visst ska man väl kolhydratladda inför ett maratonlopp? 😉

Evas surf’n turf

Att jag var en hejare på hamburgare är väl kanske inget nytt under solen, jag menar, det var väl inte för inte som att jag blev årets medarbetare på McDonald’s Marieberg år 2001. Haha. Sån jädra bra skola what so ever, bästa första jobbet, bara så ni vet. Heja Pojen!

Hur som helst så har jag nog två sorters burgare på min meny, en ädelost och ananasburgare och en dubbelcheese med kantareller som går att toppa med kräftröra. Det provade jag nämligen idag. Evas surf’n turf. Mumsfillifuckingbabba!

Jahaja, det vattnas i munnen, ni vill veta hur man gör?! Självklart gott folk!

Det behövs:

Hamburgerbröd, godast är förstsås egenbakade, men så avancerat har jag inte gjort, så Max funkar fint.

Nötfärs eller kycklingfärs till hamburgare, just idag körde jag på färdiga hamburgare av nöt.

Kantareller, smörstek så det dryper om dem!

Två sorters ost, cheddar och gummiost med chili.

Kräftröra, blanda majonnäs, lite lite tabasco, lök och ett gäng kräftstjärtar, gärna från färska kräftor.

Bacon om så önskas.

Bygg ihop! Ät och njut.

Nää, men vi säger att den här semestern går ut på att kolhydratladda så att jag kan bygga höstmuskler. Nu har vi iofs strålande sol på ön och vädret tycks hålla i sig den här veckan, men ändå, det här med beach 2015 kan en ju slänga i väggen 😉

Smakfull onsdag

Bramble med mynta, det var mitt förhandstips från en mycket säker källa när fördrinken skulle intas på Makeriet innan en utsökt middag med de bästa kollegorna väntade på Amano. Alltså jag tog inte en drink själv under tiden som kollegorna väntade på mig på Amano, nej, nej. Nog för att det var ett tag sen jag var på lokal och drack en drink, men nån måtta får det va. Alla ska med på fördrink.

Som ni ser var det sannerligen en smakfull onsdagkväll. Lyxigt och läckert och lika stilfullt som en pinnstol från Stolab. Ja, jag har snöat in helt på det nu och lugn bara ska ni få se, vad köket snart ska bli möblerat med. Inte lika italienskt som igår men ack så bra. Ett kryptiskt stycke mellan fördrink och förrätt. Typ som, tänk på avståndet mellan fördrink och förrätt.

Svammel.

Menyn på Amano var smashing. Tjenare italienare, maten smälte i munnen och tog smaklökarna med storm kan man säga. Der här åt vi och jag kan faktiskt tänka mig en tallrik med pastasäckar nu på momangen. Slurp, mumsfillibabba, fanfar vad gott det var!

Saccottino al Gorgonzola e noci
Små färska pastasäckar fyllda med ljuvligt len gorgonzola och valnötter. Serveras med citronsmör och parmigiano.

Filetto di Vitello al forno Servito con funghi Gallato e Crocchette di Parma
Rosabakad kalvinnerfilé med sommarkantarellskum, parmakrocketter och rosmarincreme.

Creme Brûlée di Liquirizia, servito con granita di Lamponi
Knäckig Lakrits-Creme Brûlée med granité på vildhallon och färska bär.

Summa summarum, ta med dig dina rara kollegor eller annat glatt sällskap, ta varsin barmble med mynta på Makeriet och slå till på en trerätters på Amano, ni kommer inte ångra er. Ett perfekt recept för en smakfull onsdag!

 Bara så ni vet. Och imorgon är det fredag igen och Egon har blivit ersatt av Rachel, isen är hal och broddarna slipade. Sov gott sen raringar.

नाश्ता, खाना, नाश्ता या लंबी पदों

Jävligt lurig rubrik kan man tycka, men enligt google translate står det ”frukost, middag, brunch eller långt inlägg” på Hindi där, vad vet jag.

Jag har aldrig i mitt liv ätit så mycket tapas som under den här minisemestern. Och från olika nationaliteter. Det har kittlat dödsskönt i kistan kan jag säga. Och mullrat lite åt andra hållet med, men det var det värt.

Vår första middag i London åt vi i Soho på en spansk tapasrestaurang efter en timmes väntetid på att bara få ett bord. Är man tillräckligt hungrig och sugen på att prova något nytt så tycks tålamodet vara bra att ha. Det lilla jag har ställde i alla fall upp för laget. Och när vi satt oss ute vid borden på trottoaren och fått vår mat var väntetiden värd besväret. Jag åt ostron och bläckfisk för första gången och det var inte alls så tokigt, ostronen med en touch av ingefära smakade delicious. Sen var det salami och skinka och annat gott som jag inte minns namnet på.

Där satt vi och tittade på onyktra britter med i mitt tycke för lite kläder på sig, men tydligen har de en lägre kroppstemperatur här, eller nåt. Det kryllade av folk med sommarkläder och bara ben. Samtidigt som jag var kall om fötterna och lite frusen från eftermiddagens engelska regnskur så tycktes vädret inte röra britterna i ryggen.

När den spanska räven rev en annan räv. Nej, jag bara skoja. När den spanska tapasen ätits upp gick vi hemåt. Med andra ord var fredagen utmärkt och den väntande sovmorgonen efterlängtad. Och På lördagen gick vi och gick och åt och åt första stoppet var på en närliggande marknad…

Som sagt har vi ätit så mycket gott att hälften vore nog och som kompensation på det relativt höga matintaget har vi alltså promenerat så att det har slagit gnistor om de snabba pjucksen. Men promenad eller ej. Maten var outstanding och jag vill helst slänga mig med svengelska för jämnan nu, haha. Och fortsättningsvis bara äta tapas när det är dags för middag på lokal. Och gärna indiskt.

I fredags åt vi således spansk tapas, i lördags till fruksot delade vi på godsaker från en marknad och till lunch blev det tapas från Peru, eller pubertansk tapas som jag sa, det är lite mer som om tonåringar skulle gjort det. Inget dåligt ord egentligen men kanske ingen kommande sensation inom gastronomin, eller vad tror ni? Och på kvällen köade vi igen och åt smårätter från Indien. Min brorsa kan fixa bra ställen alltså. Han har verkligen visat ett axplock av Londons godaste tapasställen och vi har hängt på trots köer och hutter av höst ända in i benmärgen, men som sagt, det var det värt.

Nu kan man ju tro att jag har koll på det här, men det har jag inte, det jag vill säga är bara att ska ni till London så kan jag tillsammans med brorsan som har koll rekommendera följande ställen;

Andina – Peruanskt kök med olika ceviche, nyttiga smoothies och fräscha smaker. Här hade Per bokat bord och när vi satt oss kom maten nästan på en gång. Mumsfillibabba. Meny och info finns här.

Dishoom – Indiskt hak med mycket mat, ganska lång väntetid för att få bord men när vi väl satt oss gick det rätt fort att få in maten. Vi delade på en si så där sex-sju rätter och blev så mätta att vi gick hem sen. Menyn hittar du här. Dessutom ville man dansa Bollywooddans när man gick på toaletten.

Village East of Bermondsey – Brunschställe med en gedigen meny för att sammanställa den bästa brunchen. Vi dealde på toast, skramlade ägg, lax, fruit cocktail och drack energigivande juicer. Just det här stället kanske inte var så originellt, men de hade fin inredning och himla god frulle. Check it out.

Ja, det här är nog det längsta inlägget på länge, men så får det bli. Jag längtar redan till när Jocke och jag ska äta Indiskt igen och drömmer om att Örebros saluhall ska bli lika sprudlande som marknaden vid den gamla järnvägsbron i London. Så det så.

Underbart bråkig söndagsfrukost

Mycket riktigt, mamma, Frank och jag var på IKEA igår precis när de öppnade, vilket förstås var ett mycket smart drag för att konsumera bråkigt. Först tänkte jag att jag ”bara” skulle köpa kopparna, men när vi stod där och jag gick runt och kände och tittade på alla fina grejer så kom köpdjävulen och knackade mig på axeln och vänligt men bestämt berättade att ett gäng skålar till frukosten inte heller vore så tokigt. Näst intill nödvändigt faktiskt. Och eftersom jag är så lyckligt lottad att jag fick kopparna i present av mamma och pappa så hade jag själv råd med skålarna. Bra deal och high five på det!

Så nu är det bråkigt värre i köksskåpen och några av kopparna och skålarna är redan invigda. Som ni ser. Även Jocke tyckte att det var ett mycket bra inköp, kopparna och skålarna fick högsta betyg och dessutom var kopparna goda att dricka ur. Typ det bästa argumentet för en kaffekopp. Ha.

Och söndagens frukostbröd då? Jo, idag gjorde jag en gammal klassiker, klassiker hos Jocke och mig, den superenkla och väldigt goda aprikos- och nötlimpan från Arla. Frank hjälpte mig en stund, han fick en egen bunke med lite mjöl som han spred ut på hela bänken. Så efter att Frank och jag varit uppe i tre timmar kunde vi välkomna Jocke till bords och avnjuta en alldeles ypperligt god frukost på bråkigaste sätt.

Tusen, tusen tack för kopparna mamma och pappa, jag ska bara bli lite mer frisk, sen ska jag bjuda er på finfika! Och ni andra med, ni får en virtuell fika här och nu, hoppas att det smakar!

Kram so long godingar!

Receptet till brödet hittar ni här. 

Söndagsrutiner

Det har visat sig att jag får sovmorgon på lördagar och Jocke på söndagar. Idag var alltså inget undantag, den enda skillnaden var att Frank vaknade, pekade på blöjan, sa där och påkallade mer uppmärksamhet än vanligt. Han hade skitit ner sig ordentligt. Klockan var strax innan sex och tydligen en perfekt tid för morgonbad.  Så vi klev upp, jag med sömn i ögonen, ihållande förkylning och härlig mensvärk, Frank med bajs på hela ryggen, rinnande snor och glada miner.

Så efter ett varmt bad drog vi igång med söndagsrutinerna, det har blivit som så att jag har börjat baka bröd till söndagsfrukosten. Oftast scones men idag var jag sugen på någonting annat. Det är inte alls planerat att jag ska baka men eftersom vi nästan går upp bagartidigt så känns det som en bra idé att överraska mannen med nybakat bröd till frulle. Jag googlade sonika fram ”snabbt frukostbörd” och hittade ett sannerligen snabbt recept här. Det var bara till att slänga ihop 5 dl mjöl, 1 msk bakpulver, 1 krm salt, 2 msk sirap och 2,5 dl vatten. Fixa en deg och rulla till nio små bullar, svisch in i ugnen på 200° i ungefär 13-15 minuter.

Och det blev riktigt gott, godare än scones, mer satt liksom. Till det hade jag gjort smoothie på färsk riven ingefära, apelsiner, banan, krossade linfrön, naturell yoghurt och lite mjölk. Så jädra husligt. Och gott. Solsidanstatus så att det sjunger om det. Men jag måste då säga att det har blivit en himla bra söndagsrutin med nybakat bröd. Nästa söndag kör vi lika fast utan nerbajsad son och förkylning, så nu är det bestämt.

Hoppas att ni haft en skön söndag, so far. Nu ska jag fortsätta med husligheterna och fixa lax till middag. Och på tal om lax, Jocke gjorde en förbannat god fisksoppa igår. Bara så ni vet. Ågatanstyle.
Tjolahopp!

Brända nypor

Smög upp med Frank imorse så att Jocke skulle få sovmorgon, funderade på att ta mig till bageriet och köpa bröd men beslutade mig för att baka scones. Ville vara extra gullig mot min man som lät mig ha sovmorgon igår och dessutom få frukost på sängen. Kärlek på det.

Men när klockan var 9.30 vakande Jocke av ett vrål. Jag hade frilansat ihop ett halvt dussin finfina scones, tagit ut dem ur ugnen, lagt dem på gallret och hoppsansa, glömt bort att gallret också varit i ugnen. Det pös till som om jag släkt ett ljus mellan tumme och pekfinger eller som en plötslig pyspunka när jag tog tag med båda händerna. Osmart, osmart, osmart sa jag flera gånger på väg till kranen innan jag spolade kallvatten till känseln försvann och bad Jocke komma ner för att ha koll på Frank under tiden som fingrarna körde forsränning i kallvattnet. Fy bubblan vad det brände till och sved. Men tack vare forsränningen så blev skadan inte så stor, däremot syns märken på fingertopparna från morgonens misslyckade stunt och den romantiska frukosten på sängen blev som bortblåst.

Men sconesen fick högsta betyg trots sveda och värk. Jag använde det här receptet och plussade på med lite vetekli, krossade linfrön och russin. Rullade degen i lite krossad choklad och ringlade över lite honung på bullarna innan jag tog en nypa sesamfrön över och skjuts in i ugnen. Så ni vet.