Städa, boa, sova

Det blev bök och stök och minnenas television i källaren idag. Eller igår. Vi sov ju till lunch så då är det inte konstigt att det blir lite tok med tiderna. Men bra ändå för då känns det som att det inte kommer vara några konstigheter att hålla sig vaken till tolvslaget imorgon, alltså idag. Haha.

Jag hittade en rolig öppnare (var Adam är har jag ingen aning om, men ni förstår säkert att han är en vinöppnare), gamla vykort, sällskapspel och så mina dagböcker. Och en herrans massa keramik, jag som trodde att jag inte lyckades producera något under mitt keramiska år på Kuben, men jodå, en servis för en halv nobelmiddag ungefär. Inget är det andra likt.

Och innan det är dags för skönhetssömn och summering av 2012 så bjuder jag på ett inlägg från mitt killtjusarliv sommaren 1996. Det är ju roligt nästan jämnt. Karro, kommer du ihåg det här?

960703 – Öland

… sen på natten så sov jag hos Karro i deras gäststuga, det var rätt så kul, för innan vi skulle sova kom vi på att vi kunde möblera om. Så då gjorde vi det, men till slut kom vi i säng och sen vaknade jag av ett vrål kl 9.30. Det var Karro som var jävligt förbannad på ett element. Jag ska sova där inatt också.

Idag har vi cyklat till Löttorps camping och kollat grabbar, bara ett problem, dem kollade inte på oss. Men grabbar fanns det, en hel del och inte fula heller, väldigt snygga. Sen var vi i Byxelkrok och köpte glass och korv och såg fler snyggingar. Nu ska vi nog gå till Karro.

Sov gott alla Ölands boys!

Ja jädrar, det är inget annat än killar i dessa dagböcker sen högstadiet. Skönt att jag är så vuxen nu och har en äkta man vid min sida, en bebis i magen, ett eget hus och är alldeles oförskämt lycklig över min tillvaro. Tänk om jag visste det när jag 1996 suckade och suktade efter var och varannan snubbe och dessutom trodde att de ville ha mig. Haha.

Det ska vara gött å leva!

Sov gott, nu är det bara 23 timmar kvar på 2012. Det ni.

981206

Under tiden som jag packar och läser vidare i min dagbok delar jag med mig av följande…

981206. 2:a advent. Söndag. Kl.22.05

Halloj dagis!
Jag har så himla ont i min underläpp ska jag säga dig. För igår när jag skulle borsta mina fina tänder så slant jag med tandborsten på ett märkligt sätt. Så jag körde ner hela tandborsten i tandköttet. Väldigt skönt. Icke. Så nu har jag vrålont, kan bara äta soppa ur sugrör och så. Nää, kanske inte, men det är inte långt ifrån.
Tänk så skulle jag ha så ont i munnen att jag skulle vara tvungen att hålla tyst en hel dag eller nåt. Usch vad hemskt det skulle vara, då skulle inte jag vara jag. Jobbigt.

Förresten så fick vi skolkatalogen i veckan, den är tjock som en telefonkatalog. Man orkar knappt kolla igenom hela, man somnar ju på mitten. Å ja, jag ser fortfarande ut som en tuttifrutti-gris. Illa.

Idag så var Regina och jag på stan för att kolla på Björn Rosenström. Det är en mycket märklig musiker som sjunger helknäppa låtar. Ganska sköna egentligen. Som du ser fick jag en sånhär himla fin autografhälsning. Det var ju ganska så snällt.

Alltså, dessa dagböcker skulle kunna få en egen blogg. Det är så otroligt roligt att läsa. Det är killar hit och dit och jag vet inte var jag ska ta vägen. Kommer ni ihåg den där Björn Rosenström, vad hände där egentligen? Vi är pojkarna som busar… Ja jösses!

Och skulle ni vilja att jag öppnade mina dagböcker lite mer, är det roligt att läsa? 

981112

Jag går i 2:an på gymnasiet. Vi har fått korten sen skolfotograferingen. Min dagbok från 981112 skvallrar om följande…

Suckar. Klockan är 22.25. Jag är lite trött och lite sur.
Usch!! Vi har fått våra kort idag, jag hatar den där fotografen som tvingade oss att säga ”tuttifrutti”. Jävligt kul. Bara för det ser jag ut som en gris och det kommer alla i Örebro se, i alla fall alla gymnasielever. Jag som är snygg, så måste man se ut som en jävla ”tuttifrutti-gris”. Skit också.

Lika är det på dom små korten, där man ska sitta rak i ryggen med hakan si och så. Jag fattar inte. Just på dom korten som man ska bli bra, blir man sämst. Jag kan ju säga dig att jag ser mycket bättre ut på ALLA andra kort som bara är tagna på skoj…
Inte så himla kul kanske.

Det jobbiga är ju att precis ALLA kommer att se den där grisen som står i mitten, att inte den där fotografen kunde ta det andra kortet där jag såg lite mer iskall ut, så att någon annan såg ut som en gris istället. Att jag inte ens klarar av att motstå en knäpp fotograf som säger tuttifrutti.

Jag skulle ju bara le för att vara snäll mot honom, så att han kan komma hem och säga att idag har jag gjort ett jättebra jobb, alla i en klass såg ut som små grisar. ÅH. Jag hatar att ta sånna där himla tuttifrutti-kort. Nää, i 3:an ska jag i alla fall vara iskall och visa var skåpet ska stå!!

Fast det är klart, jag kommer bara gräma mig över det idag, imorgon och när den där katalogen kommer. Alla andra dagar är jag ju som vanligt och snygg. Ha.

Tänk att alla skulle lägga märke till det. Haha. Inget problem med självförtroendet där inte. Att flyttpacka och hitta gamla dagböcker skrivna av en till synes (läses) tuff brud på gymnasiet är nostalgi och väldigt roligt. Dock skyndar det inte på packningen…