Varför vänta?

Jag är inte så mycket för det här med att vänta. Jag är ingen väntare. Pappa Pohlman säger som sagt att mitt ordspråk är ”allt genast” och det har ingenting att göra med att jag vill ha allt. Utan att jag vill genast. Varför vänta om jag inte måste. Jag vill till exempel inte vänta på att ge bort en present om den inte måste väntas på till ett särskilt tillfälle. Jag är ivrig och ser mig mer som effektiv än lite för ivrig. Varför vänta på att göra någon annan glad?

Fast det är klart. Jag kan vara väldigt bra på att vänta till sista stund med saker och ting. Förklaring till det bör vara att jag inte vill vänta med andra saker som dyker upp under tiden och som jag uppenbarligen tycker är mer viktiga att genomföra just då, allt genast alltså. Men det är egentligen ingen bra taktik. Jag får kanske försöka fördela om mina väntetider så att de blir mer i balans med resten. Resten av min vardag. Min planering.

Anyway. I dag gav jag bort en present. Jag vill hellre ge än få. Och då vill jag gärna ge bort något som jag gjort för att visa min uppskattning. Och igår när bilden var klar bestämde jag mig för att jag inte behövde vänta till något särskilt datum. Och så var det med det. Därför kan jag visa er ovanstående bild. För den har nu kommit hem till sitt riktiga hem. Jag hade den bara till låns så länge som bilden fanns i mina fingrar och mitt huvud. Nu har den ju kommit ut på papperet och flugit sin kos.