Chili con carne

Precis när jag tror att jag har sopat upp det sista riskornet så uppenbarar sig ett till. Inte alldeles framför ögonen så som jag kanske skulle kunna tro. Nej, det har precis blivit tillplattat och insmetat i den nya mattan. Och det är förmodligen jag som har gjort det. Jag har trampat in riskornet i den nya mattan med mina begagnade fake-foppa. Hade jag inte haft mina nya inneskor hade det blivit en kamp mellan den nya mattan och mina strumpor. En match om vem som skulle få det där sista riskornet utsmetat på sin ludna yta. Strumpan eller mattan. Jag har börjat försvara mina strumpor nu. Fått en rustning av min mor. Det är slut på insmetade rester i strumporna, ingen mer kamp för strumplästen.

Men maten, den är ta mig tusan fantastisk. Att ha en egen kock går inte av för hackor. Det måste jag säga. Sen att det hamnar en obetydligare portion på golvet, det hör liksom till det här med 1,5 åringar. Och det finns ju både sop och inneskor så då är saken biff så att säga, även om det just idag var en fantastiskt god Chili con carne!