Svenhippa och mösexa
I lördags morse hämtade Jockes kompisar honom i en vit limousin för att slå på stort med hans svensexa, den färden gick till Göteborg där de spelade paintboll och åt god mat. Redan kvällen innan kände jag på mig att även min möhippa skulle äga rum den här lördagen. Nu när jag tydligen börjar bli lite synsk, så hade jag så att säga koll på det där. I alla fall till den milda grad att jag förstod att Stål, Stina och jag inte var de enda som skulle umgås. Mycket riktigt.
Istället för att åka till stugan på tjejkväll fick jag den glada överraskningen hemma hos Stål, där väntade nämligen några donnor. Jag fick byta om till något som liknades vid träningskläder och sen gick vill Action Center i Örebro där sumobrottardräkter och paintboll stod på schemat. Jävlar i min lilla låda vad roligt! Och svettigt som bara den. Jag fick gå matcher mot alla i sumobrottning och vann alla stolt. Förutom mot Rellme. De skickade in det tunga artilleriet till sista matchen och jag var helt slut. Svettlana was in the house!
Efter sumobrottningen var alla svettiga och taggade till tänderna för lite krig. Det var som paintboll fast utan färg kan man säga. Och ont som satan gjorde det när man blev träffad. Jag har inte räknat hur många blåmärken jag har, men det är ett gäng. Med tanke på att jag får blåmärken väldigt lätt så är det inte konstigt att min kropp skvallrar om en rolig lördag. Lite miss i planeringen då kanske eftersom att ett av mina mål innan bröllopet var att inte få blåmärken, men äsch, de hinner säkert bli gula i alla fall och inte synas lika tydligt.
Efter svettkampen så var det relax, bubbel i dubbel bemärkelse och bastubad. Prat om livet, jordgubbar, goda mackor och bra musik. Sen när bubblorna var slut gick vi vidare, då visade det sig att jag skulle få bli sminkad. Roligt. Jag gillar att vara sminkad, kanske inte så sminkad, eller jo, men utan eyeliner på läpparna. Som tur var försvann den svarta konturen under kvällen. Till denna makeup hade jag vita ben som perfekt matchade guldbrallorna och guldstrumporna, sedan hade jag en för liten svart topp och Adidasskor med kardborrband. Tjusigt. På kvällen byttes dock skorna ut till platåpjuks och den obefintliga frisyren piffades till med en blå peruk. Konstigt att ingen la något bud.
Nåväl. När jag var sminkad och klar fortsatte kvällen hemma hos Stål. Där var det grillning i trädgården, dans på övervåningen och snack med tanter i hissen. Tyvärr så råkade jag tappa ett vinglas som av någon anledning skar mig på pekfingret, aj, aj. Det blödde som på en actionfilm men visade sig inte vara så illa. Som tur var hade jag syster Stina bredvid min sida, så det var bara att tejpa ihop fingret och tänka på något annat. Tyvärr kan jag inte böja det nu, men det går över.
Kvällen avslutades senare på Strömpis med så mycket dans att jag fick gå barfota hem, sakta, sakta över stadens gator, armkrok med Rellme. Innan vi gick till Strömpis gjorde jag i och för sig ett gästframträdande på Molly, där det kvällen till ära var gayklubb, jag fick dansa lite med damerna som tidigare under dagen hade försätt mig med smink och lösögonfransar. Frågan är om det finns bildbevis på det…?
Så summa summarum. Min mösexa var fantastisk! Jag är otroligt glad över mina kära vänner och ser med glädje fram emot bröllopet, med eller utan blåmärken. Och Stål, det är nu det börjar!
Kommentera