Uppgång och nedgång

Alltså de här bilderna togs som ni ser inte på morgonens promenad precis, men det var ju dels ett tag sen som solen var magisk på morgonen och dels ett tag sen som kameran drogs upp ur hölstret och brände av några snabba skott. Så jag fyller ut med lite Öland, väderkvarn och havsbris, blunda och lyssna noga så hör ni.

Och det där med uppgång och nedgång, ni som följer mig på Instagram, inklusive pappa Pohlman och som har fått spunk på mig för att jag så flitigt visar mina träningskort är ju med på att den enda nedgången just nu är fläsket, vilket jag är väldigt tacksam för. Ytligheter men ack så bra för självförtroendet och äntligen är jag där jag var när jag pissade plus på pinnen, 60 pannor kärlek. Tackar, tackar.

Grejen med det här hittepåt är som sagt att jag vill se vilken bättre version det finns av mig och jag vill gärna att den versionen ska vara stark, ha energi och vara pigg och orka med ditt och datt. Och det må jag säga, nu är jag inne på min sjätte vecka med hyfsat strikt kost och där jag tränar fyra gånger i veckan, tacka fan för att det syns skillnad och att jag kommer i mina minsta jeans, konstigt vore väl annars. Jag är förvånad själv att jag håller i med tanke på att jag är en periodare av rang när det gäller träning, men nu hoppas jag att det håller i länge, länge så att kroppen bär mig till döden skiljer oss åt. Alltså om förslagsvis i 50 år till. Minst.

Och nu när jag har börjat på mitt nya jobb med kontorstider så hinner jag pinna ut på en morgonpromenad innan frukost, vilket är en perfekt start på dagen. Så det var väl mest det, resten är uppgång.

Men nu ska jag sova förstår ni och drömma om Öland, uppgångar och nedgångar.
God natt raringar, vi hörs snart igen!

Och är det någon av er som skulle vara nyfiken på vad Gurra har gett mig för kost- och träningsprogram så hojta till vetja.