Första frökendagen

Japp. Idag var jag alltså åter på jobbet som dagisfröken. Jag hade packat väskan med oömma kläder, inneskor och gummistövlar. Trodde att jag hade klätt mig varmt nog och var lite spänd på barnens reaktion.

Det gick förstås hur bra som helst. Barnen kände igen mig även om jag inte precis möttes av någon överväldigande välkomstkommitté, men vad kan jag förvänta mig av treåringar, liksom. Sen frös jag förstås, trots att jag jagade barn runt halva gården och försökte spatsera mig varm så är jag fortfarande frusen.

Så förutom att jag saknade mina bästa kollegor player E och leader L, att barnen blivit ett år äldre och att min dåliga knipträning påminde mig så att jag nästan kissade på mig när jag gick mitt snabbaste i motionsspåret på rasten, så var det som vanligt.

Nu är bara frågan hur många dagar det tar innan jag blir sjuk. Dagisbaciller är fasen inte att leka med. Nej, vet ni vad. En varm dusch på det och sen på’t igen imorgon.

Kram och sov gott raringar