Mamarazzi på stan

Egentligen skulle inspirerande E och jag ta en hyfsat rask promenad och prata ikapp oss om varandras tillvaro, men istället blev det en fotografpromenad i snigelfart runt slottet. Inte tokigt alls, aningens kallt bara med tanke på att slutartiden för ovanstående kvällsbilder uppgick till 30 sekunder vardera. Borde kört tabata för att hålla värmen, men äsch, snart är tårna med i matchen igen (tabata är en träningsform där man gör en övning i 20 sekunder och sedan vilar 10 sekunder och sen upprepar man det till svetten lackar).

Innan jag gick hemifrån sa Jocke ”var försiktig nu och är det någon som vill ha kameran så ge dem den bara, för pengar har du ju inte”. Mycket riktigt särskilt rik är jag icke men jag har en bra kamera och en känsla för bilden, som ni vet. Jag har dock ingen känsel alls i tårna längre, men jag har kvar kameran. Allt för konsten förstås.

Och nej, jag är ju inte direkt ute på stan och ränner, så nog tyckte jag kanske att det var en olämplig kväll att fotografera när de första vi mötte var ett gäng poliser som cirkulerade i diverse fordon och insikten om att det tydligen är gänguppgörelser lite här och där slog mig. Sen när ett kärlekspar dessutom åt upp varandra innan de fortsatte sitt råhångel på passagerarsätet i en mindre lastbil kände jag att det blev för mycket för tant. Först gangstervarning och sen mjukporr på öppen gata. Men lite spänning i vardagen vill jag ju ändå ha.

Så när andra tog fram kameran och gjorde nyhetsreportage om gangsters med polisbilarna i bakgrunden stod Erika och jag med stativet på en refug mitt i vägen och nördade oss, dokumenterade bilarnas lysen och stadens julbelysning helt ointresserade av övrigt light pådrag.

Väl vid slottet fick jag syn på en cykel, slängd i vattnet och nästan osynlig i mörkret, men med rätt inställning på kameran så blev det banne mig riktigt bra bilder på den stackars cykeln. Så här med har jag alltså tagit mitt fotograferande ett litet steg längre, stativet och jag vågade oss upp på stan på kvällstid och jag tycker vi samarbetade på bra där.

Nästa gång ska jag ta på mig mina bästa vinterkängor och gå en lite längre tur tillsammans med Erika, för nörda själv i mörkret det gör jag inte. Men roligt var det. Nu hoppas jag att tårna ska tina och att jag får lite skönsömn innan nattgroggen ska blandas till Frank.

Sov gott raringar eller god morgon!